Rädda våra dagmammor!!!!!!

Den optimala lösningen för barnomsorg i en kommun är om valfrihet finns. Att själv kunna välja den omsorgsform som ger barnet den största tryggheten och som är bäst fungerande för hela familjen är viktigt för alla föräldrar. Att ha möjlighet att välja mellan både förskola, familjedaghem eller vårdnadsbidrag (som möjliggör för föräldrar som själva vill stanna hemma med barnen på hel- eller deltid under längre tid) är den bästa lösningen. I Vingåker har vi aldrig haft möjlighet till vårdnadsbidrag och nu är vi på väg att förlora den sista valmöjligheten då kommunen har sagt upp 7 av 8 dagmammor i kommunen. Att detta har skett på tvivelaktiga grunder och inte alls är politiskt förankrat (enligt styrande politiker) känns mycket märkligt. Är det verkligen möjligt för kommuns tjänstemän, och i detta fall den enskilde rektorn, att ta bort en hel verksamhetsform i kommunen?

Orsaken till att dagmammorna sägs upp uppges vara en betydligt kortare kö till en plats hos dagmamma jämfört med dagis. Detta är dock inte konstigt då man i sin första kontakt med kommunen beträffande barnomsorg slussas mot en plats på dagis och dagmammorna marknadsförs inte alls. Trots detta så har det aldrig varit brist på barn hos dagmammorna vilket jag anser är en grund för att de skall få stanna kvar. Att dessutom ett dagmamme-barn inte kostar alls så mycket som ett barn på dagis borde ju anses som en fördel i en kommun som lägger sparkrav på sina verksamheter.

Det är med en klump i magen som man tänker på den framtida situationen utan dagmamma. Vingåker är en kommun med många jobbpendlare, vilket innebär långa vistelsetider för barnen inom barnomsorgen. Både jag och min sambo pendlar för tillfället och att låta Gabriel gå på dagis denna tid känns inte som ett alternativ. Möjligheten att gå ned i tid för min del känns inte heller det som något bra alternativ. Med ett arbete med mycket ansvar men samtidigt en hel del frihet är det svårt att ”lämna över” en del av arbetet till någon annan. Resultatet av minskad arbetstid tror jag kommer att vara mer stress på arbetet då mängden arbete skall presteras på kortare tid och med lägre lön. Nej, så vill inte jag ha det! Det som känns mest vettigt för oss är att få behålla vår underbara dagmamma. Denna åsikt delas med de 15 % av kommuninvånarna som redan nu har skrivit på protestlistor, vilket är en ansenlig andel.

Finns det fler i samma situation?

Vi i Vingåker vill komma i kontakt med föräldrar i andra kommuner för att bilda ett nationellt nätverk för familjer i samma situation? Ju fler man är dessto starkare står man.