Det börjar gå mot varmare tider och trädgårdssäsongen är i full gång. För vissa är denna säsong året runt, men för mig så väcks trädgårdsintresset till liv när de första vårblommorna börjar spira. Ungefär vid den tidpunkten då snön försvunnit och julrosens blommor börjar titta fram. En del vårblommor har redan hunnit passera såsom blåsippor och blodlönnens underbart gula blomning, nu är det bl a rodedenronen och azaleernas tur.
I trädgården har jag en fantastisk härlig röd liten rodedendron som jag ärvt efter mamma. Den fick följa med hem till mig när pappa sålde huset. Den har levt en tynande tillvaro under längre tid, men när den fick flytta till min ena våtbädd så tog den verkligen fart och nu är den frodigt grön och blommar med ett flertal blommor. Det är en mindre sort och blommorna är härligt röda. Är inte knopparna helt fantastiska?
Om du ännu inte har gjort det så gå ut i trädgården och titta nära på allt som växer, då kan man upptäcka att alla blommor och blad är små underverk. Bland annat backsippans nickande blomma. Det är sällan man riktigt kan se in i den utan att lyfta dess "ansikte" uppåt eller riktigt krypa på marken. I min rabatt trängs vita backsippor som blommar tidigare och dessa fantastiskt röda. Har de inte en härlig röd ton som kompletteras fint mot det gula - kanske en idé när man kombinerar tyger?
Visst är de fantastiska dessa härligt lysande cerica blommor. Denna växt odlar man mest för att den är lättodlad och för dess stora blad, den anses som riktigt tråkig - men varför? Blomningen på våren är ju helt underbar! Innan vi dränerade framsidan hade jag dessa i framsidans rabatt tillsammans med vinröda och cerica tulpaner som blommade samtidigt. I höst skall sådana lökar planteras bredvid denna blomma igen, som nu sitter i mitt woodland. Tyvärr har jag glömt namnet så det får jag återkomma om.
Framför min röda rodendron har jag en mini-roddis som även denna kommer ifrån mamma. I år blommar den med massor av härligt lila blommor. Busken är inte mer än 50 cm hög ungefär och bladen är "pyttiga". Mitt i busken har min strimbladiga liljekonvalj spridit sig. Den växer och sprider sig som ett ogräs, men det gör inget för den är ju fantastisk vackrer både i bladverk och när de små väldoftande vita klockorna kommer.
Det var en del om mina våtbäddarna under blodlönnarna - mitt alldeles egna woodland. I framtiden skall jag försöka komplettera med ytterligare en våtbädd, anlägga gångar med bark runt bäddarna och lägga plattor eller kullersten under mina rottingmöbler. Helst skulle jag vilja ha röda kalkstensplattor ifrån Kinnekulle med någon krypväxt i springorna för att förstärka känslan av skogsparti. Men för tillfället får detta parti anses som färdigställt. Det är många projekt som ligger före i kön.
2 kommentarer:
Vad duktig du är! Jag har tyvärr inte så gröna fingrar, tur min man är duktig..
Ett bra beslut tycker jag! Fina bilder
Skicka en kommentar